| dc.description.abstract | Den här avhandlingen redogör för hur apelsins roll inom svensk konsumtion förändrades från att vara en lyxprodukt till att bli en vanligare vara i svenska hem mellan 1865 – 1930. Den huvudsakliga forskningsfrågan för avhandlingen är hur och varför apelsinen som handelsvara genomgick denna förändring runt sekelskiftet 1800 – 1900. Det första analyskapitlet svarar på frågan genom en ekonomisk analys där Sveriges totala apelsinimport undersöks mot en bakgrund av viktiga ekonomiska, sociala, och politiska fenomen i världen, Europa, och Sverige. Kapitlet använder en etablerad metodik inom ekonomisk historia där importstatistiken analyseras för att fastslå när och till vilken grad apelsinimporten nådde den mängd att frukten kan anses vara en väletablerad del av svenskars matkonsumtion. Resultatet var att apelsinimporten ökade intensivt under 1910- och 1920-talen, till den grad att jag bedömer att frukten då blev en alltmer vanlig handelsvara i svensk konsumtion. Det andra analyskapitlet diskuterar problematiken med ett så övergripande ekonomiskt perspektiv, och ämnar därför att svara på huruvida resultaten speglas i en analys av dagstidningen Dagens Nyheters omtalande av apelsiner. I kapitlet undersöks hur, var, och när ordet apelsin används i tidningen mellan 1865 – 1930. Emellertid anses inte enbart detta kunna återge en exakt bild av svenskars apelsinkonsumtion, men innehållet i artiklar, reklam och insändare ger en insikt i hur frukten uppfattades i Stockholm och Sverige, och hur frekvent samt till vilket pris den såldes. Resultatet av detta kapitel skiljer sig från det föregående, eftersom analysen indikerar att frukten blev relativt vanlig för de flesta först på 1920-talet, med intryck av att den blev betydligt vanligare på 1930-talet, även om det faller utanför avhandlingens tidsavgränsning. Studien konkluderar att apelsinens integrering i svensk matkonsumtion var en gradvis process som startades under globaliseringen av Sverige i slutet av 1800-talet, och stegrade i etapper, särskilt under 1880-, 1890-, 1910-, och 1920-talen. Detta bekräftas när både den nationella, ekonomiska analysen, och den kulturhistoriska analysen av Dagens Nyheter slås samman. Analysen har bidragit med viktig forskning om en specifik handelsvara, som det hittills varit förhållandevis få av inom svensk konsumtionsforskning. Den bidrar med förståelsen att övergripande ekonomiska perspektiv enbart är en del av historien, och att den bör suppleras med andra typer källor och metoder, så som kulturhistorisk analys av primärkällor som tidningar. | |
