Doktorsgradsutbildningen i Norge vs i Sverige. – En traditionsbunden eller jämställd rekrytering?

Abstract

Denna uppsats analyserar rekryteringen till forskarutbildningen i Norge vs i Sverige. Analysen görs på flera nivåer. De båda PhD-utbildningarna kompareras, för att tydliggöra vad som är speciellt och mer generellt vid antagningen av doktorander i respektive land. Ändringar över tid i rekryteringen till forskarutbildningen som helhet är i fokus. Har strukturella förändringar inom utbildningsväsendet i de respektive länderna samband med de ändringar som har skett i antagningen av doktorander? Vilka andra faktorer kan påverka rekryteringen till PhD-utbildningen? Resultaten från statistiska analyser av data från norska Generasjonsdatabasen kompareras med resultat från studier genomförda i Sverige, detta innebär att den statistiken som jämförs, inte fullt ut består av samma variabler eller populationer som är sammansatta på samma sätt. Därför har valet av variabler, analysgrupper och klasschema för de norska analyserna till stor dels styrts av vad som ofta använts i Sverige, det blir tagit hänsyn till denna problematik i analysen. En komparation av två universitetssystem jämför bara delvis två länder, och institutioner av detta slag ändras långsamt (Hage 2000; Musselin 2000). Två sådana skilda samhällsstrukturer kan analyseras och diskuteras även om flera parametrar skiljer sig mellan de båda länderna, detta även om utbildningsväsendet sannolikt påverkas av det speciella samhället, staten och ekonomin i det enskilda landet. Det övergripande temat är; På vilket sätt är forskarutbildningen en elitutbildning? Att det är få studenter som uppnår en doktorsgrad och att det är konkurrens om studieplatserna indikerar att denna utbildning är elitistisk. Vidare angrips detta tema med utgångspunkt i problemställningen; Hur påverkar sociala faktorer sannolikheten att rekryteras till doktorsgradsstudier? Om vissa individer har större chans än andra att uppnå en PhD-grad, ger det ytterligare grund till att karaktärisera utbildningen som en elitutbildning. I detta inledande kapitel presenteras och preciseras uppsatsens fokus och temaområde. Uppsatsens tema ses i förhållande till tidigare studier inom området, samt arbetets uppbyggnad presenteras. De formulerade hypoteserna och diskussion kring dessa presenteras i inledningen till respektive analyskapitel1.